Splittrad, krossad, besviken och allt möjligt
Alltså det här med högskola och universitet tär ju ut alla krafter. Jag har bestämt mig för att bli röntgensjuksköterska, men jag har nog aldrig varit så splittrad i hela mitt liv!
Jag kom in i Lund. Jag är första reserv i Uppsala. Utbildningen i Lund tycker var verkar roligare, grejen är bara den att jag vill till Uppsala. Jag vill inte inte läsa i Lund, jag vill vara någon annanstans. Jag vill liksom komma bort lite, till ett annat ställe, träffa nya människor. Lund är hemmaplan, det är inte nytt och exotiskt. Dessutom kommer jag aldrig lyckas få boende i Lund heller för den delen. Helt kört är det för mig då. Jag vill ju bo i min universitetsstad och inte hemma. Det jag sett mest fram emot är att flytta och skaffa något som jag kan kalla mitt, som jag kan göra vad jag vill med.
Jag ska kolla upp detta med boende i Lund, kan kanske hitta något litet kryphål någonstans. Om jag har tur.
Jag har gett upp mina kostvetardrömmar. Nittonde reserv är jag och de tar in 40 nissar.
